Vår dotter släppte en annorlunda nyhet på midsommarhelgen. Hon är född i fel kropp.
Men så klart spelar det ingen roll jag älskar hen oavsett vad hen är för kön.
Liten chock vart det ju såklart, inget jag kunnat förutspå, hade på känn att hon var lesbisk och det kändes helt ok. Nu vart det lite större volym av tanken men det enda som räknas är välmåendet av mitt lilla hjärta som börjar bli stor.
Men så klart blir det bakslag, hon är stark i både vilja och psyke. Starkare än jag trott, men stolt hönsmamma är jag över det.
Har flutit på ganska bra under hösten med skola och allt, vissa dagar jobbigare än andra vilket jag förstår. Skolan är fantastisk och helt involverad vad som händer.
Men just idag kände jag hur låg vibben låg med ❤️ och nu ikväll brast det, jag känner mig inte välkommen längre i skolan! 😭 å mitt hjärta brister i tusen bitar. Min älskade hjälte vägrar gå dit imorgon. Jag kan inte tvinga en så ledsen tonåring
till skolan. Som mamma känner jag mig helt värdelös, jag har 2 barn, ett gick inte ut skolan av helt andra anledningar. Det var helt och hållet skolans fel. Oduglig ledning och personal som försökte få ledningen att förstå problemen men de blundade.
Den skolan skulle min lilla oxå hamna på om vi inte bytte, vilket vi gjorde och det är jag evigt tacksam för. För vi fick ett nytt barn vid skolbytet. Pratglad, levande och lycklig.
Tills nu nåt har hänt på skolan. Och att prata med en mussla är lite som att prata med en vägg om ni har provat.
Mitt lilla hjärta har inte blivit utredd med nån diagnos förutom hennes egen, autism bla och faktiskt kan jag tro att hon har rätt.
Och hon har de dragen i sig my space, your space HÅLL DIG DÄR! Och det blir väldigt jobbigt när hon blir så ledsen som hon blev ikväll. Och så får jag inte ta mitt barn i mina armar och trösta det.
Då tänker jag: Jag är en urusel mamma och verkligen inte ha skaffat barn. Tror aldrig jag känt mig så värdelös som människa som ikväll.
0 kommentar(er)
